Bra, nu har Ingrid Andersson verkligen visat vad hon kan och
vet genom att skriva att insändaren i Ridsport no:5 bekräftar
avarter inom hästträning. Arabstoet i fråga betedde sig
precis som kursdeltagaren skriver men vad han/hon inte har förstått
eller inte vill nämna är varför hästen gjorde så,
vilket resten av kursen behandlade. Kritik är befogat avsende
rundpaddockens (som var 18m i diameter) hållbarhet då virket
var alldels för klent, den skall hålla även om en häst
på 600 kg hoppar in i den. Tränaren gjorde vad han kunde för
att hålla hästen i rörelse för att hindra den från
att försöka bryta sig ut men avbröt då virket bröts
sönder. Varför en häst gör så har att göra
med mentaliteten, inte att tränaren finns i paddocken. Rolf-Göran
Bengtsson och Royne Zetterman har beskrivit i Ridsport hur bra hästar
ska vara, men vi måste också våga tala om hur mindre lämpliga
hästar beter sig, för det är egentligen det som debatten
ska handla om. Stoet togs hem och reds in av ägaren själv en
15-årig tjej under övervakning av mig helt efter de teorier
och tekniker som kursen lärde ut, vi var båda på kursen.
När hästen var riden 15-20 gånger startades den i en Western-trail
tävling som hon vann. Året efter startades hästen återigen
i en svårare tävling och vann igen, detta i konkurrens med
en häst som senare deltog i SM i Westernridning. Och det trots
att hästens mentalitet inte är bra, det är tränings
tekniken som gör en sådan häst användbar. På kursen
så var det ingen som skulle kunna tänka sig att köpa hästen
men nu när hästen är tränad så är det inget
problem att sälja hästen, om hon vore till salu.Hon står
fortfarande i mitt stall om någon skulle vilja undersöka hästen
efter skador.
Arabstoet rids utan sadel och huvudlag av sin ägare.
Hästen har hoppat endast några gånger tidigare.
Var halvblodet är idag vet jag inte, men någon
dag efter kursen så jobbades den under sadel av tjejen som kom
med den.Jag har sett så många hästar som har sår efter
bett och sporrar som har varit i så kallad vedertagen träning,
hästar som har varit så misshandlade att dom har varit farliga
att handskas med, hästar som inte har kunnat lastas utan ägaren
blev tvungen att rida hem osv. Jag har exempel på hästar
vars liv inte gått att rädda efter att ha sadlats på vedertaget
sätt och sedan kommit lös. I referatet från mässan
i Tyskland skrevs det om Tellington-Jones, varför är hon namngiven,
rida utan huvudlag, det kan vi göra med våra hästar, det
antydes att en inte namngiven hästtämjare hade ansträngt
en häst så länge att den andades hårt (vem har enligt
Ingrid Andersson och Mona Gadden rätt att jobba en häst svettig,
för samma kritik riktades mot den tyska hästtränaren).
Av fotot att döma så var det Pat Parelli, jag kan ha fel,
men om det var han så är han i alla fall en av värdens
främsta hästtränare, välkänd för sitt sätt
att tämja hästar på ett för hästen rättvist
sätt, för kom ihåg att när vi sätter grimma på
fölet för första gången så har vi börjat göra
intrång i hästens frihet. Det finns tränare som är
så skickliga att dom kan rida in en häst utan att använda
vare sig grimma eller sadel på några timmar, lär av dom,
för det är inget trolleri utan kunskap och skicklighet. Varför
och vem är det Ingrid angriper, vems ärenden går hon eller
vad är syftet med detta? Jag uppmanar alla som har haft häst
i träning på det angripna sättet att skriva till Ridsport
och berätta om sina erfarenheter för det är inte rätt
av Ridsport att enbart stödja missbelåtna hästägare.
Och alla som har haft hästen hos vanliga tränare och är
missnöjda hör också av er för det är säkert
fler som har fått hästen "förstörd" hos dom. Av egen
erfarenhet vet jag att några % av träningshästar är
så dåliga mentalt och/eller fysiskt att de borde användas
till annat, resten som är användbara borde få komma till
tals. Om det stämmer att hingstar godkänts trots bevisad dålig
mentalitet, så för det inte svensk hästavel framåt.
Det är dom sämsta hästarna som sänds till alternativtränare
för få klarar av att göra häst av dom, att sen efteråt
komma med kritik för att just deras häst har blivit utdömd
är väldigt orättvist för felet kan ligga i dålig
avel. Det måste vara lindrigare för hästen att under
några timmar svettas än att under kanske åratal få
hugg och slag, ryck i munnen, flytta från ägare till ägare
för ingen vill ha hästen för att den är besvärlig.
Låt det aldrig bli hästens eller tränarens fel att hästen
inte blev vad man hade tänkt sig från början, för
man kan inte tvinga en häst till att bli något den inte är
född till. Verklighet är verklighet oavsett om det är
hoppning, dressyr, western, galopp eller trav, och en häst är
ingentig annat än en häst. Det går inte att såga bort
en bit av höjden för att få en D-ponny och lika lite går
det att ändra på innehållet i huvudet på hästen.
Inom humanpsykologin har man börjat bota fobier med teknik som
har varit känt för hästtränare i århundrande.
Sök kunskap där den finns inte där den saknas.
